Miljögifter
Till miljögifter räknas många olika sorters ämnen som på något sätt påverkar vår miljö negativt. Till kategorin hör många olika sorters molekyler, allt från naturligt förekommande ämnen till molekyler som människan skapat.
För att ett ämne ska klassas som miljögift ska det uppfylla minst ett av följande kriterier:
- Ämnet är främmande för ekosystemet
- Ämnet är fettlösligt och ansamlas därför i levande vävnad
- Ämnet är stabilt, det vill säga det bryts inte ner så lätt
- Ämnet har en vidsträckt spridning
- Ämnet tas upp av levande organismer och anrikas i näringspyramiden
- Ämnet ansamlas via födan i organismernas vävnad och ackumuleras.
Ackumulering = ämnet binder till fettmolekyler eller proteiner i kroppen och "fastnar" i organismen. Om man då utsätts för små mängder gift hela tiden så har man till slut en stor mängd gift i kroppen, mängden har alltså ökat eller ackulmulerats.
Anrikning = ämnet ökar i mängd för varje steg i näringskedjan. De organismer som ligger högst upp i näringskedjan har då fått i sig många organismers nivåer under sin livstid, och innehåller en mycket större halt av det giftiga ämnet än de som ligger längst ner i näringskedjan. Alla ämnen som ackumuleras i organismer som inte är toppkonsumenter kommer också att bidra till en anrikning. Människan är offer för anrikning i och med att det kan finnas miljögifter i allt vi äter, och under en livstid äter vi många olika saker.
Vi kan skilja på några olika kategorier av miljögifter:
1. Naturligt förekommande gifter
Hit hör gifter som bildas i naturen och har en funktion i naturen. Giften finns i naturen, men är förstås just det, giftiga! Hit hör ex. mykotoxin hos svampar.
2. Gifter människan skapar
Ibland så uppfinner människan också giftiga ämnen som vi vill att ska vara just giftiga. Ett exempel på detta är DDT, som uppfanns för att döda malariaspridande myggor i tropiska områden. DDT fungerade superbra för sitt ändamål, myggorna dog, men giftet påverkade också andra organismer.
3. Gifter som är en biprodukt från/del av mänskliga uppfinningar
En stor del av vår industri har olika former av biprodukter. Dessa biprodukter kan vara giftiga och skadliga för miljön. Ett exempel på detta är freoner som är en biprodukt från tillverkningen av och användning av kylaggregat för ex. kylskåp. Freoner visade sig tunna ut ozonlagret, och regleras nu av många olika förordning från bl.a. EU.
Ett annat exempel är molekyler under samlingsnamnet PFOS (perfluoroktansylfonsyra) som används inom klädindustrin för att skapa det vattenavstötande lager som ex. jackor har. Ämnena hittas också i ex. skidvalla.
Till denna kategori räknas också PCB (polyklorerade bifenyler) som tidigare användes i elektronik och byggteknik som ett brandsäkert alternativ till olja av olika slag. PCB är numera förbjudet i Sverige, men förekommer fortfarande ex. i gamla byggnader. PCB har en ackumulerande effekt och har bevisats vara orsaken till att beståndet av havsörn och säl i Norden kraftigt minskade fram till 1970-talet.
4. Ämnen människan använder som läkemedel/droger = xenobiotika
Människan har skapat många olika molekyler som har ett tydligt användningsområde för oss. Ett exempel på detta är mediciner av olika slag. Vissa mediciner försvinner från våra kroppar genom urinen. Urinen spolar vi ner i avloppet och medicinrester tar sig hela vägen ut i våra vattendrag. Ett exempel på detta är kvinnliga könshormoner från p-piller som läcker ut i vattendrag och påverkar fiskar av hankön vars egen reproduktion störs av de kvinnliga könshormonen.
5. Tungmetaller
Många metaller som naturligt förekommer på jorden är giftiga för organismer. Hit hör oftast metaller som går under termen tungmetaller (metaller med högre densitet än 5g/kubikmeter). Det är dock viktigt att minnas att alla tungmetaller inte är giftiga, vissa är rent livsnödvändiga.
Till de miljöfarliga tungmetallerna hör ex. kvicksilver, bly, kadmium och uran. Vissa av tungmetallerna ackumuleras dessutom, så som kvicksilver och bly. Metallerna har olika påverkan på miljön och naturen, men vanliga bieffekter är problem med fortplantning och cancer. Kvicksilver och bly har dessutom en påverkan på nervsystemet och hjärnan hos människor som under en längre tid utsätts för metallen. Att under enstaka tillfällen hantera metallerna är dock inte farligt, det är den långa exponeringen eller ackumuleringen som är farlig.
1. Naturligt förekommande gifter
Hit hör gifter som bildas i naturen och har en funktion i naturen. Giften finns i naturen, men är förstås just det, giftiga! Hit hör ex. mykotoxin hos svampar.
2. Gifter människan skapar
Ibland så uppfinner människan också giftiga ämnen som vi vill att ska vara just giftiga. Ett exempel på detta är DDT, som uppfanns för att döda malariaspridande myggor i tropiska områden. DDT fungerade superbra för sitt ändamål, myggorna dog, men giftet påverkade också andra organismer.
3. Gifter som är en biprodukt från/del av mänskliga uppfinningar
En stor del av vår industri har olika former av biprodukter. Dessa biprodukter kan vara giftiga och skadliga för miljön. Ett exempel på detta är freoner som är en biprodukt från tillverkningen av och användning av kylaggregat för ex. kylskåp. Freoner visade sig tunna ut ozonlagret, och regleras nu av många olika förordning från bl.a. EU.
Ett annat exempel är molekyler under samlingsnamnet PFOS (perfluoroktansylfonsyra) som används inom klädindustrin för att skapa det vattenavstötande lager som ex. jackor har. Ämnena hittas också i ex. skidvalla.
Till denna kategori räknas också PCB (polyklorerade bifenyler) som tidigare användes i elektronik och byggteknik som ett brandsäkert alternativ till olja av olika slag. PCB är numera förbjudet i Sverige, men förekommer fortfarande ex. i gamla byggnader. PCB har en ackumulerande effekt och har bevisats vara orsaken till att beståndet av havsörn och säl i Norden kraftigt minskade fram till 1970-talet.
4. Ämnen människan använder som läkemedel/droger = xenobiotika
Människan har skapat många olika molekyler som har ett tydligt användningsområde för oss. Ett exempel på detta är mediciner av olika slag. Vissa mediciner försvinner från våra kroppar genom urinen. Urinen spolar vi ner i avloppet och medicinrester tar sig hela vägen ut i våra vattendrag. Ett exempel på detta är kvinnliga könshormoner från p-piller som läcker ut i vattendrag och påverkar fiskar av hankön vars egen reproduktion störs av de kvinnliga könshormonen.
5. Tungmetaller
Många metaller som naturligt förekommer på jorden är giftiga för organismer. Hit hör oftast metaller som går under termen tungmetaller (metaller med högre densitet än 5g/kubikmeter). Det är dock viktigt att minnas att alla tungmetaller inte är giftiga, vissa är rent livsnödvändiga.
Till de miljöfarliga tungmetallerna hör ex. kvicksilver, bly, kadmium och uran. Vissa av tungmetallerna ackumuleras dessutom, så som kvicksilver och bly. Metallerna har olika påverkan på miljön och naturen, men vanliga bieffekter är problem med fortplantning och cancer. Kvicksilver och bly har dessutom en påverkan på nervsystemet och hjärnan hos människor som under en längre tid utsätts för metallen. Att under enstaka tillfällen hantera metallerna är dock inte farligt, det är den långa exponeringen eller ackumuleringen som är farlig.
Kommentarer
Skicka en kommentar