Fossila bränslen

Fossila bränslen är ett samlingsnamn för sådana bränsletyper som härstammar från fossiler. Med fossil menar man organiskt material från djur och växter som någon gång levt på jorden. Eftersom det handlar om organiskt material = kolväten så fungerar de bra som bränslen. Kolväten brinner bra, och avger stora mängder energi vid förbränning. Därför använder vi dem som bränsle i fordon, fabriker och värmekraftverk.

Till de fossila bränslena räknas kol, råolja och naturgas.

De organiska molekyler som ingår i de bränslen som vi använder idag härstammar från organismer som levde för miljontals år sedan. Det är främst plankton samt stora ormbunksväxter och fossil från olika dinosauriearter som ingår. Dessa biologiska rester har genomgått en förmultningsprocess och så småningom omvandlats till de former vi använder idag. Det organiska materialet har begravts under stora jordmassor och har, genom en syrefri förmultning, omvandlats till olja, kol eller naturgas med hjälp av värmen och det höga trycket nere i jordskorpan. Det är alltså samma molekyler som utgjorde de levande varelserna som finns i ex. en oljekälla.

Fossila bränslen bidrar till växthuseffekten. Vid förbränning av fossila bränslen reagerar kolvätekedjorna med syre och energi frigörs (energi som vi tar till vara). Men reaktionen har en biprodukt i form av koldioxid. När denna koldioxid släpps ut i atmosfären bidrar den till växthuseffekten och till den globala uppvärmningen. Därför går fler och fler länder in för att begränsa användningen av fossila bränslen för att försöka stoppa klimatförändringen.

Förbränning av alla former av kolväten orsakar koldioxidutsläpp. Men det finns en skillnad mellan förbränning av ex. olja och förbränning av ex. ved. Båda orsakar koldioxidutstläpp. Men trädet som veden kommer från innehåller kol från koldioxid som trädet har använt i fotosyntes relativt nyligen. Det är alltså samma koldioxid som trädet en gång använt som släpps ut. Men koldioxiden som fossila bränslen orsakar har använts i fotosyntes för miljoner år sedan. Det är alltså kolatomer utanför det naturliga kretsloppet som tillförs. Denna koldioxid är alltså överlopps, och bidrar till växthuseffekten.

Olja

Olja är vårt vanligaste fossila bränsle. Den olja som man hittar i marken kallas för råolja. Från denna olja kan man sedan utvinna många olika, färdiga produkter, som vi använder i fordon, värmekraftverk och olika industrier. Processen för att utvinna ex. bensin kallas för att raffinera, och det sker i ett raffinaderi. I ett raffinaderi hettas råoljan upp, och de olika kolvätena i råoljan kan separeras. Man pumpar in råoljan längst ner i raffinaderiet. Separationen baserar sig på vid vilken temperatur som oljan kondenserar, alltså övergår till flytande form. När det blivit flytande pumpar man ut produkten. Det är så här man skapar ex. asfalt, diesel, bensin, fotogen och gasol. 

Källa: Wikipedia

Naturgas

Naturgas är en blandning av olika kolväten, oftast metan + något annat. Naturgas går under många olika namn, bl.a. skiffergas, fossilgas och jordgas. Många föredrar namnet fossilgas för att understryka att det är ett fossilt bränsle. Gasen bildas, precis som olja, när organiskt material förmultnar under tryck. Gasen samlas i fickor under jorden eller under havsbotten och det är därifrån den pumpas för att användas. Naturgas används som bränsle, men främst inom industri. Det finns också bilar som går på naturgas i stället för bensin, men de har inte blivit särskilt populära. Koldioxidutsläppen är mindre för naturgas än hos ex. olja, men själva metanmolekylen är också den en växthusgas, många gånger starkare än koldioxid. Därför har också naturgas en påverkan på växthuseffekten och på den globala uppvärmningen.

Kol och torv

Det finns många olika former av kol som vi använder som bränsle, de vanligaste kallas brunkol och stenkol. Kol bildas, även det, från förmultnande organiskt material, men denna gång av främst växter. När växtdelar förmultnar bildar de först en jordart som kallas torv. Torv kan användas som bränsle, och klassas ibland som fossilt bränsle. Andra anser att torv är ett förnybart bränsle, eftersom torv faktiskt bildas hela tiden. Det tar ca 1000 år för torv att nybildas, vilket är en betydligt kortare tid än för olja och naturgas.

Om torv får fortsätta förmultna under marken omvandlas det så småningom till brunkol, och sedan vidare till stenkol. Stenkol bryts i stenkolsgruvor och används främst inom industrin som energikälla. Kol består, precis som olja, av organiskt material och omvandlas till koldioxid vid förbränning. Dessutom har stenkol andra miljöpåverkningar. Vid förbränningen bildas också andra miljöfarliga ämnen, så som svavel och kvicksilver, som är miljögifter. Därför försöker många länder nu avveckla sin kolkraft till förmån för andra, förnybara energikällor.