Matspjälkningen - introduktion
Allt du äter måste passera kroppen, och bearbetas av kroppen för att organen ska kunna använda byggstenarna. För att maten du äter ska brytas ner måste speciella organ och kroppsdelar hjälpa till, de organ som tillhör Matspjälkningssystemet. Hit hör munnen, tänderna, matstrupen, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, levern och gallblåsan. I de följande inläggen ska vi gå igenom hela kroppen, från munnen till ändtarmen, och diskutera hur maten bryts ner på vägen.
Maten vi äter består av kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, vitaminer, mineraler och spårämnen. Vår kropp består till ca 70% av vatten, och vi behöver vatten varje dag. Vattnet behövs för att olika organ ska fungera som de bör och vår prestationsförmåga minskar direkt om vi inte fyller på det vatten vi ex. svettas ut.
Ordet kolhydrat är egentligen kemispråk för en molekyl med kol och väte (hydrat). I vardagligt tal pratar vi om socker. Men inte bara om strösocker, eller socker i godis, utan kemiskt socker. Alla sockermolekyler har samma uppbyggnad, de består av kol och väte i långa kedjor. Kemiskt socker hittar man i livsmedel som exempelvis pasta, potatis, ris, spannmål, godis, läsk och frukt. Vi delar in kolhydraterna i långsamma och snabba kolhydrater. Beroende på hur kolhydratmolekylen ser ut så bryts den ner olika snabbt i kroppen. En snabb kolhydrat tas snabbt upp i kroppen, och ger dig snabb energi (ex. godis, läsk, vissa frukter). Detta kan vara bra om du behöver ladda energi snabbt, ex. i fotbollsmatchens halvlek, men i regel bör vi hålla oss till mer långsamma kolhydrater. De långsamma kolhydraterna tas upp långsamt och ger dig ett stabilt energiintag. Långsamma kolhydrater finns i potatis, ris och grovt bröd. Kolhydrater som inte kroppen använder direkt lagras bl.a. i lever och muskler, så att det finns ett litet lager i kroppen när du behöver det.
Fett finns i många olika livsmedel. Kött, mjölk, fisk och oljeväxter innehåller alla fett. Det gör även frön och nötter. Din kropp behöver fett, eftersom fett består av fettsyror och fettsyror bygger upp många små byggstenar i din kropp (ex. cellmembran). Fett behövs också för att bygga hormoner och för att transportera vissa viktiga vitaminer i din kropp. Vissa fettsyror kan kroppen inte skapa själv, utan vi måste få i oss dem via maten. Fett är alltså livsnödvändigt.
Proteiner pratas det mycket om när man pratar om människokroppen, för nästan allting i din kropp består på något sätt av proteiner. Eller egentligen av så kallade aminosyror, byggstenarna i proteiner. Det finns 20 olika aminosyror, och din kropp behöver dem alla. 8 av dessa aminosyror kan inte din kropp skapa själv, utan du måste äta dem. Aminosyror hittar man i livsmedel som ex. kött, fisk, bönor och andra baljväxter och mjölk. I många fall är det djurriket vi får protein från, men också växtriket innehåller bra proteinkällor. Man måste alltså inte äta djur eller produkter från djurriket för att få i sin de aminosyror man behöver, men är man vegan måste man se till att man äter en varierad kost för att få i sig alla 8 livsviktiga aminosyror.
Kolhydrater, proteiner och fetter är de tre huvudgrupperna av det du äter. Men tillsammans med dessa grupper behöver vi också vitaminer, mineraler och spårämnen.
Vitaminer är kemiska ämnen som inte faller innanför någon annan kategori, men som är livsnödvändiga för kroppen. Vissa vitaminer är så kallat vattenlösliga, och vi behöver få i oss dessa varje dag, eftersom vi kissar ut överlopps vitaminer varje dag. Hit hör ex. B-vitamin och C-vitamin. Andra ämnen är fettlösliga, och dessa behöver fett för att transporteras i kroppen. Dessa lagras i kroppen, och både för lite och för mycket kan ge symptom. A-, D-, E- och K-vitamin är exempel på fettlösliga vitaminer.
Mineraler och spårämnen är metalljoner som kroppen behöver. Behöver vi ytterst små mängder kallar vi dem spårämnen. Mineraler är ex. jod (hormontillverkning), järn (syreupptagning), kalcium (byggstenar i skelett) och natrium (nervceller). Exempel på spårämnen är zink, kobolt, fluor och mangan.
Allt detta behövs för att din kropp ska fungera, nu ska vi ta reda på hur kroppen hanterar detta.
Maten vi äter består av kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, vitaminer, mineraler och spårämnen. Vår kropp består till ca 70% av vatten, och vi behöver vatten varje dag. Vattnet behövs för att olika organ ska fungera som de bör och vår prestationsförmåga minskar direkt om vi inte fyller på det vatten vi ex. svettas ut.
Ordet kolhydrat är egentligen kemispråk för en molekyl med kol och väte (hydrat). I vardagligt tal pratar vi om socker. Men inte bara om strösocker, eller socker i godis, utan kemiskt socker. Alla sockermolekyler har samma uppbyggnad, de består av kol och väte i långa kedjor. Kemiskt socker hittar man i livsmedel som exempelvis pasta, potatis, ris, spannmål, godis, läsk och frukt. Vi delar in kolhydraterna i långsamma och snabba kolhydrater. Beroende på hur kolhydratmolekylen ser ut så bryts den ner olika snabbt i kroppen. En snabb kolhydrat tas snabbt upp i kroppen, och ger dig snabb energi (ex. godis, läsk, vissa frukter). Detta kan vara bra om du behöver ladda energi snabbt, ex. i fotbollsmatchens halvlek, men i regel bör vi hålla oss till mer långsamma kolhydrater. De långsamma kolhydraterna tas upp långsamt och ger dig ett stabilt energiintag. Långsamma kolhydrater finns i potatis, ris och grovt bröd. Kolhydrater som inte kroppen använder direkt lagras bl.a. i lever och muskler, så att det finns ett litet lager i kroppen när du behöver det.
Fett finns i många olika livsmedel. Kött, mjölk, fisk och oljeväxter innehåller alla fett. Det gör även frön och nötter. Din kropp behöver fett, eftersom fett består av fettsyror och fettsyror bygger upp många små byggstenar i din kropp (ex. cellmembran). Fett behövs också för att bygga hormoner och för att transportera vissa viktiga vitaminer i din kropp. Vissa fettsyror kan kroppen inte skapa själv, utan vi måste få i oss dem via maten. Fett är alltså livsnödvändigt.
Proteiner pratas det mycket om när man pratar om människokroppen, för nästan allting i din kropp består på något sätt av proteiner. Eller egentligen av så kallade aminosyror, byggstenarna i proteiner. Det finns 20 olika aminosyror, och din kropp behöver dem alla. 8 av dessa aminosyror kan inte din kropp skapa själv, utan du måste äta dem. Aminosyror hittar man i livsmedel som ex. kött, fisk, bönor och andra baljväxter och mjölk. I många fall är det djurriket vi får protein från, men också växtriket innehåller bra proteinkällor. Man måste alltså inte äta djur eller produkter från djurriket för att få i sin de aminosyror man behöver, men är man vegan måste man se till att man äter en varierad kost för att få i sig alla 8 livsviktiga aminosyror.
Kolhydrater, proteiner och fetter är de tre huvudgrupperna av det du äter. Men tillsammans med dessa grupper behöver vi också vitaminer, mineraler och spårämnen.
Vitaminer är kemiska ämnen som inte faller innanför någon annan kategori, men som är livsnödvändiga för kroppen. Vissa vitaminer är så kallat vattenlösliga, och vi behöver få i oss dessa varje dag, eftersom vi kissar ut överlopps vitaminer varje dag. Hit hör ex. B-vitamin och C-vitamin. Andra ämnen är fettlösliga, och dessa behöver fett för att transporteras i kroppen. Dessa lagras i kroppen, och både för lite och för mycket kan ge symptom. A-, D-, E- och K-vitamin är exempel på fettlösliga vitaminer.
Mineraler och spårämnen är metalljoner som kroppen behöver. Behöver vi ytterst små mängder kallar vi dem spårämnen. Mineraler är ex. jod (hormontillverkning), järn (syreupptagning), kalcium (byggstenar i skelett) och natrium (nervceller). Exempel på spårämnen är zink, kobolt, fluor och mangan.
Allt detta behövs för att din kropp ska fungera, nu ska vi ta reda på hur kroppen hanterar detta.
Kommentarer
Skicka en kommentar