Lungor och andning

Till dina andningsorgan hör luftvägarna och lungorna. Luftvägarna består i sin tur av näsan, munnen, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrören. För att vår kropp ska få det syre som alla celler behöver måste vi andas. Luft måste ta sig in i vår kropp och hela vägen ner till lungorna, för det är där som själva andningen sker och syre tar sig in i kroppen.

Lungorna har två uppgifter i kroppen:

• ta upp syre från inandningsluften och föra över syret till blodet
• vädra ut koldioxiden i blodet för utandning

När du andas in genom näsan strömmar luften in i näshålan och bihålorna. Här ska luften värmas upp till kroppens temperatur och fuktas, så att den är inte skadar lungorna. Väggarna i näsan och näshålan täcks av små små hår, som fungerar som ett filter för partiklar du andas in. Det är också i näsan som ditt luktsinne sitter, en mängd celler som reagerar på olika doftmolekyler. 

Bild från 1177

Bihålorna är hålrum uppe i din skalle, i själva skallbenet. Dessa hålor gör att skallen blir lättare, och ger dig lite extra klangrum i skallen för att din röst ska höras (tänk på resonans och klanglåda som vi pratade om i fjol). Bihålorna är i direkt kontakt med näshålan genom smala gångar. Därför kan bihålorna bli inflammerade om bakterier tar sig in i bihålorna och då får du bihåleinflammation.

Bild från 1177

Luften ska passera struphuvudet på sin väg ner i lungorna. Struphuvudet är uppbyggt av flera broskbitar som ligger sammanfogade högst uppe på luftstrupen. Öppningen till struphuvudet täcks över av struplocket när man sväljer, för att hindra maten från att landa i lungorna. Struphuvudet kan du känna med fingrarna om du lägger handen mot halsen, och det är det som står ut på halsen hos män, det vi kallar adamsäpple. Inuti struphuvudet ligger våra stämband, det som skapar ljud när vi pratar.

Bild från 1177

Till slut kommer luften ner i luftstrupen. Luftstrupen består av många hästskoformade broskringar som ligger radade på varandra och bildar "skelettet" för luftstrupen. På insidan är luftstrupen täckt av samma form av slemhinna som näsan och svalget. Ungefär i höjd med bröstvårtorna delar sig luftstrupen i två grenar som var och en går in i en lunga. Sedan grenar sig broskrören i mindre och mindre grenar som brer ut sig som ett litet träd i lungan. Till slut är grenarna bara någon millimeter tjocka och slutar i en lungblåsa som fylls med luft när du andas. Syret passerar genom väggarna på lungblåsorna ut i blodet, och förs sedan med blodet till kroppens alla vävnader. På samma sätt passerar koldioxid från blodet genom väggarna tillbaka till lungblåsorna och sedan andas du ut det.

När vi andas gör vi det med hjälp av en muskel, diafragman. Den ligger precis under lungorna och fungerar som skiljevägg mellan bröstkorgen och buken. När diafragman spänns så sjunker den neråt, och lungorna utvidgas. Då skapas ett undertryck, och luft dras in i lungorna. Ett andetag innehåller ungefär 1/2 l luft. När diafragman sedan slappnar av höjs diafragman och luften pressas ut ur lungorna.

Bild från 1177

Lungorna hos en vuxen person har en volym på ca 3 - 7 l. Lungorna ligger inuti två tunna hinnsäckar som kallas för lungsäckar. Säckarna ligger innanför varandra. Den inre säcken sitter fast i lungorna, medan den yttre fäster vid revbenen och diafragman.

Uppgifter:
1.  Vad använder kroppen syre till?

2. Luftvägarna delas in i två kategorier, övre- och nedre luftvägarna. Ta reda på vilka som hör till vilken kategori.

3. Varför är det bra att andas genom näsan?

4. Varför är luftvägarna täckta av små flimmerhår?

5. Hur tar sig luften från lungorna till kroppens alla celler?