Blodet
Du innehåller ca 4 - 5 liter blod. Ungefär hälften av denna volym består av en vattenlik vätska. Detta kallas för blodplasma och är svagt gulfärgad. Plasman består till största del av vatten, men också av lösta proteiner, fetter, socker och salter.
Den andra halvan av blodvolymen består av s.k. blodkroppar. Det finns tre huvudgrupper av blodkroppar, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodkropparna har specifika uppgifter som är livsviktiga för din kropp. I detta inlägg kommer jag att gå igenom de olika blodkropparna samt vad de har för uppgift.
Röda blodkroppar är din kropps vanligaste celler. De röda blodkropparna är formade som små tallrikar, med en liten inbuktning i mitten. Dessa celler saknar cellkärna, för att kunna vara flexibla och tränga sig in i de allra minsta blodkärlen. Röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler, och transporterar koldioxid som cellerna behöver bli av med tillbaka till lungorna för utandning. För att detta ska lyckas innehåller en röd blodkropp en speciell molekyl, hemoglobin (Hb).
Hemoglobinet innehåller en järnatom som har till uppgift att binda till sig syremolekylerna så att de åker med i blodet. Därför är det så viktigt att du får i dig tillräckligt med järn. Har man brist på järn i blodet kallas det för anemi (blodbrist) och då känner du dig hängig och trött, och ser blek ut. Detta kan kontrolleras på vårdcentralen med ett enkelt blodprov, och botas med extra tillskott av järn. Kvinnor har oftare problem med för lågt järnvärde än män, eftersom de förlorar blod varje månad genom menstruationen. När blodet binder in syre ändrar färgen. Syrerikt blod är klarrött, (nästan tomterött), medan syrefattigt blod är mörkare, nästan svart/blått.
Vita blodkroppar är kroppens försvarare. Det finns många sorters vita blodkroppar, och de har alla lite olika uppgifter. De vita blodkropparna är större än de röda, och är "normala" celler, med cellkärna och organeller. Gemensamt för dem alla är också att de försvarar kroppen mot främmande angripare som bakterier och virus. Mer om försvaret kan du läsa i nästa inlägg.
Blodplättar är blodets övervakare. De åker runt med blodet och kollar att allting flyter på bra. Om en skada skulle uppstå (ex. du skär dig i fingret med en kniv) och det börjar blöda fungerar blodplättarna som en propp. De klibbar ihop sig och skapar en tillfällig propp i såret. Därefter bildas ett nät av proteiner runt blodplättarna som förstärker proppen tills vävnaden runt omkring klarar av att täppa till hålet med nya celler.
Vissa människor saknar ämnen i blodet som deltar i denna propp. Då kan man inte skapa en kork att täppa igen såret med, och kan förblöda om man får ett sår. Detta kallas för blödarsjuka, och var tidigare en dödlig sjukdom. Idag kan man bota personer med blödarsjuka med hjälp av genterapi.
Blodet måste renas
Blodet cirkulerar runt i din kropp dag efter dag. Blodkroppar dör och nya bildas. Blodets uppgift är att föra syre och näringsämnen till alla celler i din kropp men också att föra bort restprodukter från cellerna. Varje cell skapar restprodukter dagligen, och ämnen vi intar är inte alltid bra för oss. Då måste det finnas ett sätt för dem att lämna kroppen. Du har redan lärt dig att lungorna filtrerar ut koldioxid från blodet, så att vi kan andas ut det. För mycket koldioxid i blodet gör blodet surt, och det skadar cellerna.
Gifter vi får i oss (ex. alkohol) måste också tas om hand av kroppen. Ett specifikt organ har hand om kroppens gifthantering, levern. Levern är bukhålans största organ, och ligger delvis över magsäcken uppe i bukhålan. Detta för att vara skyddad av revbenen eftersom organet är väldigt blodfyllt, och skadas levern riskerar man förblöda.
Övriga ämnen filtreras ut ur blodet av njurarna. Njurarna fungerar, förenklat, som två stora filter som filtrerar ut allting vi inte ska ha i kroppen, samt extra vätska. Kroppens vätskebalans är extremt noggrant övervakad, och måste regleras varje dag. Detta gör bl.a. njurarna. Man kan leva med endast en njure, men utan njurfunktion klarar man inte sig mer än ett par dygn.
Den andra halvan av blodvolymen består av s.k. blodkroppar. Det finns tre huvudgrupper av blodkroppar, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodkropparna har specifika uppgifter som är livsviktiga för din kropp. I detta inlägg kommer jag att gå igenom de olika blodkropparna samt vad de har för uppgift.
Röda blodkroppar är din kropps vanligaste celler. De röda blodkropparna är formade som små tallrikar, med en liten inbuktning i mitten. Dessa celler saknar cellkärna, för att kunna vara flexibla och tränga sig in i de allra minsta blodkärlen. Röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler, och transporterar koldioxid som cellerna behöver bli av med tillbaka till lungorna för utandning. För att detta ska lyckas innehåller en röd blodkropp en speciell molekyl, hemoglobin (Hb).
Hemoglobinet innehåller en järnatom som har till uppgift att binda till sig syremolekylerna så att de åker med i blodet. Därför är det så viktigt att du får i dig tillräckligt med järn. Har man brist på järn i blodet kallas det för anemi (blodbrist) och då känner du dig hängig och trött, och ser blek ut. Detta kan kontrolleras på vårdcentralen med ett enkelt blodprov, och botas med extra tillskott av järn. Kvinnor har oftare problem med för lågt järnvärde än män, eftersom de förlorar blod varje månad genom menstruationen. När blodet binder in syre ändrar färgen. Syrerikt blod är klarrött, (nästan tomterött), medan syrefattigt blod är mörkare, nästan svart/blått.
Vita blodkroppar är kroppens försvarare. Det finns många sorters vita blodkroppar, och de har alla lite olika uppgifter. De vita blodkropparna är större än de röda, och är "normala" celler, med cellkärna och organeller. Gemensamt för dem alla är också att de försvarar kroppen mot främmande angripare som bakterier och virus. Mer om försvaret kan du läsa i nästa inlägg.
Blodplättar är blodets övervakare. De åker runt med blodet och kollar att allting flyter på bra. Om en skada skulle uppstå (ex. du skär dig i fingret med en kniv) och det börjar blöda fungerar blodplättarna som en propp. De klibbar ihop sig och skapar en tillfällig propp i såret. Därefter bildas ett nät av proteiner runt blodplättarna som förstärker proppen tills vävnaden runt omkring klarar av att täppa till hålet med nya celler.
Vissa människor saknar ämnen i blodet som deltar i denna propp. Då kan man inte skapa en kork att täppa igen såret med, och kan förblöda om man får ett sår. Detta kallas för blödarsjuka, och var tidigare en dödlig sjukdom. Idag kan man bota personer med blödarsjuka med hjälp av genterapi.
Blodet måste renas
Blodet cirkulerar runt i din kropp dag efter dag. Blodkroppar dör och nya bildas. Blodets uppgift är att föra syre och näringsämnen till alla celler i din kropp men också att föra bort restprodukter från cellerna. Varje cell skapar restprodukter dagligen, och ämnen vi intar är inte alltid bra för oss. Då måste det finnas ett sätt för dem att lämna kroppen. Du har redan lärt dig att lungorna filtrerar ut koldioxid från blodet, så att vi kan andas ut det. För mycket koldioxid i blodet gör blodet surt, och det skadar cellerna.
Gifter vi får i oss (ex. alkohol) måste också tas om hand av kroppen. Ett specifikt organ har hand om kroppens gifthantering, levern. Levern är bukhålans största organ, och ligger delvis över magsäcken uppe i bukhålan. Detta för att vara skyddad av revbenen eftersom organet är väldigt blodfyllt, och skadas levern riskerar man förblöda.
 |
| Levern |
Övriga ämnen filtreras ut ur blodet av njurarna. Njurarna fungerar, förenklat, som två stora filter som filtrerar ut allting vi inte ska ha i kroppen, samt extra vätska. Kroppens vätskebalans är extremt noggrant övervakad, och måste regleras varje dag. Detta gör bl.a. njurarna. Man kan leva med endast en njure, men utan njurfunktion klarar man inte sig mer än ett par dygn.
 |
| Njurarna |
Kommentarer
Skicka en kommentar