Skelett och leder
Ditt skelett har många uppgifter. Utan ditt skelett skulle du inte kunna stå upp, eller röra dig. Skelettet fungerar som fästpunkt för dina muskler och skyddar en del av dina inre organ. Tänk dig hur bröstkorgen ser ut, alla revben som formar en skyddande korg runt hjärtat och lungorna.
Är skelettet levande? När vi dör bryts muskler och annan mjuk vävnad ner, men benen finns kvar. Sanningen är dock att de också bryts ner, det tar bara väldigt länge. Benen består, precis som allt annat i vår kropp, av celler. Längst in i benen finns det mjuk vävnad, så kallad benmärg. Denna benmärg skapar våra röda blodkroppar. Runt benmärgen ligger så kallat svampaktigt ben, mjuka benceller som ligger tätt ihop och bildar grunden av ditt ben. När bencellerna mognar binder de in kalcium, och det är detta som får benet att bli hårt. Detta kallas för kompakt ben. Detta gör också att skelettet kan fungera som kalciumreserv om kroppen skulle få brist på kalcium.
Skelettet växer när vi växer. Detta sker i speciella tillväxtzoner i benen, var benceller nybildas. Men benceller kan nybildas också på andra ställen. Om du bryter ett ben klarar benet av att läka, att bilda nya celler så att benet kan växa ihop igen.
Det mänskliga skelettet hos en vuxen består av 206 ben. Ett barn har fler ben, men vissa växer ihop så småningom när barnet växer. Benen i kroppen delas in i tre olika kategorier:
1. Rörben
Rörben är långa, smala och ihåliga. De innehåller en märghåla med benmärg. Rörben deltar i dina rörelser, eftersom skelettmuskler främst fäster sig vid rörben.
2. Korta och oregelbundna ben
Kroppen innehåller även ben av annan form än rör. Foten och handlovens ben hör till denna kategori, precis som ryggkotorna i ryggraden.
3. Platta ben
Den sista kategorin kallas för platta ben. Hit räknas revben, skulderblad, bröstben, höftben och skallens ben.
Din kropps ben måste också kopplas ihop med andra ben i kroppen. Detta sker genom så kallade leder. Lederna möjliggör rörelse i vår kropp. För att lederna ska glida smidigt mot varandra är de oftast täckta av elastiskt brosk. Det finns fyra huvudtyper av leder.
Uppgifter:
Är skelettet levande? När vi dör bryts muskler och annan mjuk vävnad ner, men benen finns kvar. Sanningen är dock att de också bryts ner, det tar bara väldigt länge. Benen består, precis som allt annat i vår kropp, av celler. Längst in i benen finns det mjuk vävnad, så kallad benmärg. Denna benmärg skapar våra röda blodkroppar. Runt benmärgen ligger så kallat svampaktigt ben, mjuka benceller som ligger tätt ihop och bildar grunden av ditt ben. När bencellerna mognar binder de in kalcium, och det är detta som får benet att bli hårt. Detta kallas för kompakt ben. Detta gör också att skelettet kan fungera som kalciumreserv om kroppen skulle få brist på kalcium.
Skelettet växer när vi växer. Detta sker i speciella tillväxtzoner i benen, var benceller nybildas. Men benceller kan nybildas också på andra ställen. Om du bryter ett ben klarar benet av att läka, att bilda nya celler så att benet kan växa ihop igen.
Det mänskliga skelettet hos en vuxen består av 206 ben. Ett barn har fler ben, men vissa växer ihop så småningom när barnet växer. Benen i kroppen delas in i tre olika kategorier:
1. Rörben
Rörben är långa, smala och ihåliga. De innehåller en märghåla med benmärg. Rörben deltar i dina rörelser, eftersom skelettmuskler främst fäster sig vid rörben.
2. Korta och oregelbundna ben
Kroppen innehåller även ben av annan form än rör. Foten och handlovens ben hör till denna kategori, precis som ryggkotorna i ryggraden.
3. Platta ben
Den sista kategorin kallas för platta ben. Hit räknas revben, skulderblad, bröstben, höftben och skallens ben.
Din kropps ben måste också kopplas ihop med andra ben i kroppen. Detta sker genom så kallade leder. Lederna möjliggör rörelse i vår kropp. För att lederna ska glida smidigt mot varandra är de oftast täckta av elastiskt brosk. Det finns fyra huvudtyper av leder.
1. Kulleder - uppe till vänster
En kulled ser ut precis som namnet indikerar, som en kula. De två benen som ska passa ihop är formade som en kula och en skål. Kulan passar perfekt i skålen, och kan röra sig i alla led. Din höftled är ett exempel på en kulled.
2. Sadelled/Tvåaxlad led - uppe till höger
En sadelled består av två ben som ligger mot varandra som en sadel på en hästrygg. Leden kan röra sig i sidled och framåt och bakåt, alltså i två led (därav namnet tvåaxlad led). Din tumled är en sadelled.
3. Gångjärnsled - nere till vänster
Denna led fungerar som ett gångjärn. Ena benet fungerar som dörren som ska vridas på gångjärnet, och det andra benet som själva järnet. En gångjärnsled kan bara röra sig åt ett bestämt håll. Din knäled och armbågsled är exempel på sådana här leder.
4. Vridled - nere till höger
Vridleder har också de enbart ett möjligt rörelsehåll, runt sin egen axel. Det ena benet glider mot det andra och vrider sig runt sig själv. Ett exempel på vridled är underarmens led mot armbågen. Om du vrider runt din hand så att handflatan pekar uppåt istället för neråt har du utnyttjat denna led.
 |
| Nu har du äntligen läst klart! |
1. Hur kommer det sig att barn har flera skelettdelar än vuxna?
2. Vad tror du kan hända med skelettet om du får brist på kalcium?
3. Hur kommer det sig att ben kan läka, fast det är hårt och verkar dött?
4. Ta reda på hur man kan använda skelettet för att åldersbestämma, könsbestämma och rasbestämma döda människor.
5. Vilka typers leder finns det i din kropp? Vad har de för funktion?
6. Jämför människans skelett med några andra ryggradsdjur (ex. fisk, kräldjur, fågel). Hur är skelettet anpassat sig för att djuret i fråga ska leva i vatten, på land eller i luften?
Kommentarer
Skicka en kommentar