Facit till uppgifterna - prov 1
Cellen
1. En organell är en del av en cell, en enhet som har en uppgift i cellen. Tänk dig att det är som organen i kroppen, men nu i cellen. En mindre enhet som har en specifik uppgift.
2. Cellkärnan
3. Den fungerar som cellens "sophantering" och bryter ner ämnen kroppen inte behöver eller som kroppen inte kan använda.
4. Cellmembranet är cellens gräns mot omvärlden. Det är med hjälp av membranet som cellen kommunicerar med omgivningen och ex. signalerar till andra celler vad den behöver. Dessutom är det membranet som bestämmer vad som får komma in och ut ur cellen.
5. I cellkärnan
Organsystem
1. Ett organ är en kroppsdel (bestående av vävnad) som har en specifik uppgift. Organet består oftast av många olika typer av vävnad som samarbetar för att utföra en uppgift.
2. Muskelsystemet och skelettsystemet. Man kan också tänka sig att nervsystemet deltar för att signalera åt musklerna.
3. Att pumpa runt blod i kroppen och se till att kroppens alla delar får syre.
4. Cirkulationssystemet, utsöndringssystemet, hormonsystemet och respirationssystemet t.ex.
Huden
1. Huden består av överhud, läderhud och underhud.
2. Hudens pigment, melanin, finns i överhuden. Här finns celler som producerar pigmentet.
3. En sinnescell i huden är programmerad att känna speciella intryck, värme, köld eller tryck. En nervcell i huden känner smärta, och reagerar alltid på samma sätt när något rör den.
4. Vi svettas för att reglera vår kroppsvärme. Kroppen är mycket känslig för temperaturförändringar, och om vi riskerar överhettas reagerar vi med att svettas, och svetten leder värme ur kroppen.
Muskelceller
1. Skelettmuskelceller, glatta muskelceller och hjärtmuskelceller.
2. En hjärtmuskelceller är icke-viljestyrd och är väldigt uthållig men ganska långsam. En skelettmuskelcell kan du styra viljemässigt, och den är snabb men tröttnar också snabbt.
3. Ett muskelknippe är det som bygger upp en muskel. Muskelknippet består i sin tur av muskelfibrer, många muskelceller som smält samman.
4. Skelettmuskelceller
5. De får aldrig vila, utan måste fortsätta kontrahera dygnet runt i många år om vi ska leva länge.
Hur arbetar en muskel
1. Kontrahera = att dra ihop sig
2. Aktin och myosin är två proteiner som finns i muskelfibrerna och som skapar en kontraktion i muckelcellen.
3. En antagonist är en muskel som jobbar i par med en annan, en drar ihop sig medan en annan sträcker sig. Ett exempel är biceps och triceps i överarmen.
4. En muskelsammandragning börjar med att en nervcell signalerar att muskeln ska dra ihop sig. Då får myosinet i muskelfibrerna möjlighet att ta tag i aktin och dra det till sig. När myosin drar aktin närmare sig så blir muskelfibrerna kortare --> hela muskeln blir kortare = den drar ihop sig.
Skelett och leder
1. När ett barn växer finns det ben i kroppen som växer ihop och blir till bara ett ben. Därför har barn flera separata ben, de växer helt enkelt ihop med andra efter hand.
2. Eftersom kalcium är det som gör vårt ben hårt kommer benen att bli mycket skörare och mjukare om vi får brist på kalcium.
3. Ben är egentligen levande, det består av levande celler. Dessa celler kan känna av om det har gått av och börja föröka sig för att reparera skadan.
4. Skelettet ser lite olika ut hos olika människor, för det har ibland olika uppgifter. För en åldersbestämning kan man direkt titta på benens storlek och mognad, hur mycket kalcium de har hunnit binda in + hur stora tillväxtzoner det finns. Ett exempel är lårbenets tillväxtzon vid knät som Rättsmedicinalverket använder sig av.
Även mellan könen finns det skillnader i skelettet. Den största skillnaden är bäckenbenets form. Hos kvinnor är bäckenet öppnare och bredare. Detta är helt enkelt för att det ska rymmas ett barn genom bäckenet när det föds.
Man kan till och med bestämma ras med hjälp av skelettet. Detta är mycket svårare, för skillnaderna är väldigt små, men forskning tyder på att det finns skillnader ex. i lårbenet och överarmens storlek och form. Även kraniet har vissa små skillnader. Dessa syns dock inte direkt, utan kräver noggranna mätningar och analyser.
5. Det finns fyra typer av leder i din kropp: vridled, gångjärnsled, sadelled och kulled. Ledernas funktion är att koppla ihop två ben med varandra och möjliggöra rörelse.
6. Det finns många skillnader i skelettet mellan olika former av organismer. Fåglar har i regel ihåligt skelett eftersom de ska vara så lätta som möjligt för att kunna flyga. Många fiskar består mest av brosk, inte alls av ben, så kallade broskfiskar. En fisk har en lång ryggrad med fäste för de allra flesta andra benen som fyller fisken, till skillnad från människan vars ryggrad är central, men inte hela vägen igenom vår kropp.
1. En organell är en del av en cell, en enhet som har en uppgift i cellen. Tänk dig att det är som organen i kroppen, men nu i cellen. En mindre enhet som har en specifik uppgift.
2. Cellkärnan
3. Den fungerar som cellens "sophantering" och bryter ner ämnen kroppen inte behöver eller som kroppen inte kan använda.
4. Cellmembranet är cellens gräns mot omvärlden. Det är med hjälp av membranet som cellen kommunicerar med omgivningen och ex. signalerar till andra celler vad den behöver. Dessutom är det membranet som bestämmer vad som får komma in och ut ur cellen.
5. I cellkärnan
Organsystem
1. Ett organ är en kroppsdel (bestående av vävnad) som har en specifik uppgift. Organet består oftast av många olika typer av vävnad som samarbetar för att utföra en uppgift.
2. Muskelsystemet och skelettsystemet. Man kan också tänka sig att nervsystemet deltar för att signalera åt musklerna.
3. Att pumpa runt blod i kroppen och se till att kroppens alla delar får syre.
4. Cirkulationssystemet, utsöndringssystemet, hormonsystemet och respirationssystemet t.ex.
Huden
1. Huden består av överhud, läderhud och underhud.
2. Hudens pigment, melanin, finns i överhuden. Här finns celler som producerar pigmentet.
3. En sinnescell i huden är programmerad att känna speciella intryck, värme, köld eller tryck. En nervcell i huden känner smärta, och reagerar alltid på samma sätt när något rör den.
4. Vi svettas för att reglera vår kroppsvärme. Kroppen är mycket känslig för temperaturförändringar, och om vi riskerar överhettas reagerar vi med att svettas, och svetten leder värme ur kroppen.
Muskelceller
1. Skelettmuskelceller, glatta muskelceller och hjärtmuskelceller.
2. En hjärtmuskelceller är icke-viljestyrd och är väldigt uthållig men ganska långsam. En skelettmuskelcell kan du styra viljemässigt, och den är snabb men tröttnar också snabbt.
3. Ett muskelknippe är det som bygger upp en muskel. Muskelknippet består i sin tur av muskelfibrer, många muskelceller som smält samman.
4. Skelettmuskelceller
5. De får aldrig vila, utan måste fortsätta kontrahera dygnet runt i många år om vi ska leva länge.
Hur arbetar en muskel
1. Kontrahera = att dra ihop sig
2. Aktin och myosin är två proteiner som finns i muskelfibrerna och som skapar en kontraktion i muckelcellen.
3. En antagonist är en muskel som jobbar i par med en annan, en drar ihop sig medan en annan sträcker sig. Ett exempel är biceps och triceps i överarmen.
4. En muskelsammandragning börjar med att en nervcell signalerar att muskeln ska dra ihop sig. Då får myosinet i muskelfibrerna möjlighet att ta tag i aktin och dra det till sig. När myosin drar aktin närmare sig så blir muskelfibrerna kortare --> hela muskeln blir kortare = den drar ihop sig.
Skelett och leder
1. När ett barn växer finns det ben i kroppen som växer ihop och blir till bara ett ben. Därför har barn flera separata ben, de växer helt enkelt ihop med andra efter hand.
2. Eftersom kalcium är det som gör vårt ben hårt kommer benen att bli mycket skörare och mjukare om vi får brist på kalcium.
3. Ben är egentligen levande, det består av levande celler. Dessa celler kan känna av om det har gått av och börja föröka sig för att reparera skadan.
4. Skelettet ser lite olika ut hos olika människor, för det har ibland olika uppgifter. För en åldersbestämning kan man direkt titta på benens storlek och mognad, hur mycket kalcium de har hunnit binda in + hur stora tillväxtzoner det finns. Ett exempel är lårbenets tillväxtzon vid knät som Rättsmedicinalverket använder sig av.
Även mellan könen finns det skillnader i skelettet. Den största skillnaden är bäckenbenets form. Hos kvinnor är bäckenet öppnare och bredare. Detta är helt enkelt för att det ska rymmas ett barn genom bäckenet när det föds.
Man kan till och med bestämma ras med hjälp av skelettet. Detta är mycket svårare, för skillnaderna är väldigt små, men forskning tyder på att det finns skillnader ex. i lårbenet och överarmens storlek och form. Även kraniet har vissa små skillnader. Dessa syns dock inte direkt, utan kräver noggranna mätningar och analyser.
5. Det finns fyra typer av leder i din kropp: vridled, gångjärnsled, sadelled och kulled. Ledernas funktion är att koppla ihop två ben med varandra och möjliggöra rörelse.
6. Det finns många skillnader i skelettet mellan olika former av organismer. Fåglar har i regel ihåligt skelett eftersom de ska vara så lätta som möjligt för att kunna flyga. Många fiskar består mest av brosk, inte alls av ben, så kallade broskfiskar. En fisk har en lång ryggrad med fäste för de allra flesta andra benen som fyller fisken, till skillnad från människan vars ryggrad är central, men inte hela vägen igenom vår kropp.
Kommentarer
Skicka en kommentar