Människans evolution

Att människan inte alltid har sett ut som idag är alla forskare eniga om. Men att säga att människan härstammar från aporna är inte helt sant det heller. Några av dagens apor, de vi kallar människoapor, har en förfader som också finns i människans släktträd MEN människan härstammar inte från någon av dessa apor.

Aporna har dock gett forskare mycket viktig information om människans evolution. Vi delar hela 98% av vårt DNA med vår närmaste släkting, schimpansen. Det finns alltså några saker som skiljer aporna från oss. Vi har till exempel inte päls på samma sätt som aporna, vi går upprätt och har därför annan struktur på vår ryggrad och vi har 5 tår som alla pekar framåt (medan aporna har en stortå som fungerar nästan som en tumme och kan greppa om grenar).

Vår art av människa har, precis som alla andra arter, ett latinskt namn. Vi heter Homo Sapiens, vilket betyder "den kloka människan" eller "den tänkande människan". Men innan vår art utvecklades har det funnits andra arter som vi också klassar som människa. 

Alla arter av människa har fått sin början i Afrika. Vissa arter har utvandrat ur Afrika, medan andra stannade i Afrika under hela sin existens. Den allra första urtidsmänniskan som vi sett spår av levde för omkring 3 miljoner år sedan. År 1974 hittade man en mängd benbitar, ca 40% av ett skelett, från en människoliknande kvinna. Hon döptes till Lucy, men var inte tillräckligt människolik för att klassas som släktet Homo. Hon representerade i stället en tidigare människoapa som fick namnet Australopithecus.  

Efter Lucys släkte dök de första arterna tillhörande släktet Homo upp. Den första fick namnet Homo Habilis, vilket betyder ungefär "den händige människan". Homo habilis levde för ungefär 2 miljoner år sedan. Arten använde sig av enkla stenredskap och var drygt en meter lång. 

Efter Homo habilis dök det upp tre arter som delvis överlappade varandra. Den mest framträdande, som forskarna vet mest om, var Homo erectus (= den upprättgående människan). Homo erectus gick upprätt och var mycket längre och mer muskulös än tidigare arter. Arten hade en mycket större hjärna än sina föregångare och använde mer invecklade verktyg. Denna art utvandrade också ur Afrika och spred sig till stora delar av Asien. Arten anses ha uppkommit för nästan 2 miljoner år sedan men dog ut först för 140 000 år sedan.  

Nu börjar vi närma oss vår egen art. Efter Homo erectus kom igen tre överlappande arter. En av dessa var vår egen Homo sapiens. Homo sapiens, Homo erectus och Homo neanderthalensis existerade alla tre på jorden under en period. Homo neanderthalensis är den sista urtidsmänniskan som existerade innan vår art tog över, och den uppkom för ca 400 000 år sedan. Man antar att det uppkom en konkurrenssituation mellan Homo sapiens och neanderthalensis och att den moderna människan helt enkelt vann kampen för ca 40 000 år sedan. Neanderthalarna uppvisade beteenden som mer och mer liknar de vi är vana att se hos Homo sapiens. De använde invecklade verktyg, gjorde upp eld och det finns till och med bevis på att de begravde sina döda. Arten var också anpassad för kallare klimat och levde i Europa och Asien. 

Bild: The Smithsonian Institute National Museum of Natural History: http://humanorigins.si.edu/evidence/human-fossils/species

Uppgifter:

1. Läs här om 7 andra arter av släktet Homo. Sammanfatta kort hur var och en av arterna såg ut och vad som utmärkte dem.

2. Så varför är Homo Sapiens den enda arten som överlevt? BBC har gjort en artikelserie kring just detta tema. Läs artikeln och ge 4 exempel på faktorer som gav Homo Sapiens en fördel i kampen.