Vävnader

Alla celler ser inte exakt likadana ut. De allra flesta celler är specialiserade. Detta innebär att de är utvecklade för att utföra en eller flera specifika uppgifter, sådana som inte alla celler gör. Exempelvis är en nervcell specialbyggd för att sända nervimpulser, medan en tarmcell är specialiserad på att ta upp näringsämnen.

När det sker en befruktning och en ny organism bildas är alla celler så kallade stamceller. En stamcell har förmågan att utvecklas till alla möjliga sorters celler. Men i en vuxen människa är nästan inga celler längre ospecialiserade, utan alla har en uppgift. Celler som ser likadana ut och har liknande uppgifter, bildar tillsammans en vävnad.

Vi har fyra olika huvudgrupper av vävnader:

1. Nervvävnad - hittas i hjärnan, nervsystemet och i våra sinnesorgan

2. Muskelvävnad - hittas i skelettmusklerna, i hjärtmusklerna och i våra inre organs så kallade glatta muskulatur.

3. Ytvävnad/Täckande vävnad - fungerar som vårt yttersta skikt mot omvärlden. Hit räknas, förutom huden, också slemhinnornas allra yttersta skikt. Denna typ kallas också för epitelvävnad.

4. Stödjevävnad - är precis som det låter vävnad som stödjer vår kropp och ger den stadga och form

• Blod och lymfa
• Ben och brosk
• Fett
• Bindväv - allt som inte går att lägga under de andra kategorierna.

Connective tissue = Stödjevävnad, Epithelias tissue = Ytvävnad,
Muscle tissue = Muskelvävnad, Nervous tissue = Nervvävnad.

Dessa typer av vävnad bygger sedan upp kroppens organ. Alla organ innehåller inte alla sorters vävnad, men de flesta innehåller fler än en typs vävnad.