Ärftlighet
I ett tidigare inlägg fick du läsa om hur många kromosomer en människa har, och att alla kromosomer kommer i par. Vid befruktningen smälter 23 kromosomer från din mamma ihop med 23 kromosomer från din pappa och bildar de 46 kromosomer som innehåller informationen om dig.
Detta innebär att alla gener i din kropp kommer att finnas i två upplagor, en från din mamma och en från din pappa. Dessa kallas för alleler. För att ta ett exempel, du har fått två gener för ögonfärg, en allel från mamma, och en från pappa. Din ögonfärg kommer sedan att bestämmas beroende på vad dessa alleler innehåller för information.
Dominanta och recessiva (vikande) gener
Det är nästan alltid endast en av allelerna som verkligen syns hos människan som bär på generna. Därför pratar man om dominanta och recessiva gener. Den dominanta egenskapen syns alltid, så det räcker att ena allelen beskriver denna egenskap. Den recessiva allelen syns i sin tur endast om både genen från mamma och pappa beskriver samma sak. De flesta av våra genetiska sjukdomar sitter i en recessiv allel. Har man oturen att få denna gen från båda sina föräldrar blir man sjuk. Får man däremot genen från endast en av föräldrarna och en frisk gen från andra föräldern så är man frisk, men bär på genen och riskerar ge den vidare åt sina egna barn.
Det vanligaste exemplet på dominanta och recessiva egenskaper är just ögonfärg. Allelen för brun ögonfärg är dominant, och syns alltid om den finns, medan allelen för blå ögon är recessiv. Om man vet hurudan färg på ögonen ens föräldrar har kan man räkna ut en sannolikhet för ögonfärgen på barnen.
När man analyserar ärftlighet brukar man beteckna egenskaperna med en bokstav. Stor bokstav betyder dominant, liten bokstav att allelen är recessiv. Bokstäverna X och Y används för att beteckna könskromosomerna. Det innebär att man kan beskriva en individs gener med en bokstavskombination, ex. XY för en man.
Exempel
En man med bruna ögon får barn tillsammans med en blåögd kvinna. Vi betecknar mannens ögonfärg med BB (genen för bruna ögon från båda föräldrarna) och kvinnans med bb (blå ögonfärg från båda föräldrarna).
Man kan då rita ett korsningsschema. I den övre, ljusblå raden finns mannens alleler, två alleler för bruna ögon, BB. I kolumnen till vänster finns kvinnans gener, två för blåa ögon, bb. I mitten kombinerar man allelerna för att se vilka kombinationer som är möjliga. När du nu studerar schemat ser du att alla 4 kombinationer ser likadana ut, Bb. Vad innebär detta?
Jo, det innebär ju att alla möjliga barn bär både en allel för bruna ögon och en för blåa. Hurudana ögon får de då? Jo bruna, för det bruna anlaget är dominant, och kör över det blåa.
Kan en blåögd människa då över huvud taget få blåögda barn tillsammans med en brunögd partner? Se på följande korsningsschema:
En brunögd och en blåögd skaffar barn. Du ser de fyra möjliga korsningarna som kan bildas. Två av dem är Bb, och två bb. Detta innebär att hälften av barnen statistisk sett verkligen blir blåögda, för de får en blå allel av mamma, och en gömd blå allel från pappa. Pappa vet nödvändigtvis inte om att han bär på en blå allel, för han är ju brunögd. Det finns alltså 50% sannolikhet för ett blåögt barn, och 50% chans för ett brunögt. Detta gäller för varje gång en befruktning sker, sannolikheten är den samma, oberoende hur många barn man får.
Kodominanta egenskaper
Det skulle ju vara trevligt om alla våra egenskaper endast styrdes av en enda gen, och att en allel antingen var dominant eller recessiv. Så är tyvärr inte fallet. De allra flesta av våra egenskaper styrs av en mängd olika gener som samarbetar för att de oss vårt slutgiltiga utseende eller den slutgiltiga egenskapen. Det bästa exemplet på detta är vår blodgrupp. Människan kan ha fyra olika blodgrupper, A,B,AB och 0. Genen för blodgrupp A är dominant, men så är också blodgrupp B. Allelen för blodgrupp 0 är däremot recessiv. Detta innebär att nedärvningen fungerar exakt som i exemplet ovan, med ett undantag, ärver man allel A från mamma och allel B från pappa vill de båda komma till uttryck, och resultatet är då AB. Man kan däremot få blodgrupp 0 endast om man ärver en 0-allel från båda sina föräldrar.
Könsbunden nedärvning
De allra flesta av våra gener sitter på någon av kromosomerna 1-22. Men det finns faktiskt också både egenskaper och sjukdomar som sitter på könskromosomerna. I sig spelar det inte så stor roll, annat än i hur det nedärvs till nästa generation. Tänk dig att en sjukdomsgen sitter på X-kromosomen. Är denna gen dominant så kommer alla barn som får denna X-kromosom att bli sjuka, för alla människor har åtminstone en X-kromosom. Men tänk om genen sitter på Y-kromosomen då? Kvinnor har ju ingen Y-kromosom, så denna sjukdom skulle endast kunna drabba män.
Det vanligaste fallet för könsbundet nedärvda sjukdomar är ändå att sjukdomen sitter på X-kromosomen, men är recessiv. Så är fallet med exempelvis blödarsjuka eller hemofili.
Nu brukar man beteckna en X-kromosom som bär på en sjukdom med Xs, för att skilja den från en frisk X-kromosom. Om du studerar korsningsschemat till höger ser du att ingen kvinna blir sjuk eftersom endast hälften av kvinnorna alls får genen, och ensam har den ingen kraft.
Däremot, hälften av männen blir sjuka. Eftersom män endast har en X-kromosom kommer en man som får den sjuka X-kromosomen att bli sjuk, fastän allelen är recessiv. Det finns nämligen ingen motsvarande gen i Y-kromosomen som kan köra över den.
Uppgifter:
1. När man undersöker exempelvis nedärvningen av en sjukdom i en hel släkt behöver man ett annat redskap än ett korsningsschema. Man ritar då ett släktträd, och märker ut huruvida individen är sjuk eller frisk.
En fyrkant brukar utmärka en man, en cirkel en kvinna. Är två symboler i kontakt med varandra genom en horisontell linje är de gifta, sitter de fast i varandra genom en vertikal linje + en horisontell är de syskon.
I träd a) ser vi en frisk kvinna och en frisk man som fått tre barn, en flicka och två pojkar. Av pojkarna är en sjuk. Eftersom båda föräldrarna är friska men de ändå fått ett sjukt barn måste sjukdomen vara recessiv, allelen för sjukdomen gömmer sig alltså hos båda föräldrarna, och har råkat komma samman i ett av barnen. Vi kan dock inte veta här om allelen sitter på kromosom 1-22 eller på X-kromosomen. Båda två är möjliga. Rita de olika möjligheterna för korsningschema så ser du att det stämmer.
Förklara vidare träd b) - f). Det kan finnas många alternativ i varje träd.
2.
I trädet ovan syns nedärvningen av dvärgväxt. Bestäm först hur sjukdomen nedärvs, och beräkna sedan sannolikheten att barn nummer 4 blir dvärg.
Detta innebär att alla gener i din kropp kommer att finnas i två upplagor, en från din mamma och en från din pappa. Dessa kallas för alleler. För att ta ett exempel, du har fått två gener för ögonfärg, en allel från mamma, och en från pappa. Din ögonfärg kommer sedan att bestämmas beroende på vad dessa alleler innehåller för information.
Dominanta och recessiva (vikande) gener
Det är nästan alltid endast en av allelerna som verkligen syns hos människan som bär på generna. Därför pratar man om dominanta och recessiva gener. Den dominanta egenskapen syns alltid, så det räcker att ena allelen beskriver denna egenskap. Den recessiva allelen syns i sin tur endast om både genen från mamma och pappa beskriver samma sak. De flesta av våra genetiska sjukdomar sitter i en recessiv allel. Har man oturen att få denna gen från båda sina föräldrar blir man sjuk. Får man däremot genen från endast en av föräldrarna och en frisk gen från andra föräldern så är man frisk, men bär på genen och riskerar ge den vidare åt sina egna barn.
Det vanligaste exemplet på dominanta och recessiva egenskaper är just ögonfärg. Allelen för brun ögonfärg är dominant, och syns alltid om den finns, medan allelen för blå ögon är recessiv. Om man vet hurudan färg på ögonen ens föräldrar har kan man räkna ut en sannolikhet för ögonfärgen på barnen.
När man analyserar ärftlighet brukar man beteckna egenskaperna med en bokstav. Stor bokstav betyder dominant, liten bokstav att allelen är recessiv. Bokstäverna X och Y används för att beteckna könskromosomerna. Det innebär att man kan beskriva en individs gener med en bokstavskombination, ex. XY för en man.
Exempel
En man med bruna ögon får barn tillsammans med en blåögd kvinna. Vi betecknar mannens ögonfärg med BB (genen för bruna ögon från båda föräldrarna) och kvinnans med bb (blå ögonfärg från båda föräldrarna).
Jo, det innebär ju att alla möjliga barn bär både en allel för bruna ögon och en för blåa. Hurudana ögon får de då? Jo bruna, för det bruna anlaget är dominant, och kör över det blåa.
Kan en blåögd människa då över huvud taget få blåögda barn tillsammans med en brunögd partner? Se på följande korsningsschema:
En brunögd och en blåögd skaffar barn. Du ser de fyra möjliga korsningarna som kan bildas. Två av dem är Bb, och två bb. Detta innebär att hälften av barnen statistisk sett verkligen blir blåögda, för de får en blå allel av mamma, och en gömd blå allel från pappa. Pappa vet nödvändigtvis inte om att han bär på en blå allel, för han är ju brunögd. Det finns alltså 50% sannolikhet för ett blåögt barn, och 50% chans för ett brunögt. Detta gäller för varje gång en befruktning sker, sannolikheten är den samma, oberoende hur många barn man får.
Kodominanta egenskaper
Det skulle ju vara trevligt om alla våra egenskaper endast styrdes av en enda gen, och att en allel antingen var dominant eller recessiv. Så är tyvärr inte fallet. De allra flesta av våra egenskaper styrs av en mängd olika gener som samarbetar för att de oss vårt slutgiltiga utseende eller den slutgiltiga egenskapen. Det bästa exemplet på detta är vår blodgrupp. Människan kan ha fyra olika blodgrupper, A,B,AB och 0. Genen för blodgrupp A är dominant, men så är också blodgrupp B. Allelen för blodgrupp 0 är däremot recessiv. Detta innebär att nedärvningen fungerar exakt som i exemplet ovan, med ett undantag, ärver man allel A från mamma och allel B från pappa vill de båda komma till uttryck, och resultatet är då AB. Man kan däremot få blodgrupp 0 endast om man ärver en 0-allel från båda sina föräldrar.
Könsbunden nedärvning
De allra flesta av våra gener sitter på någon av kromosomerna 1-22. Men det finns faktiskt också både egenskaper och sjukdomar som sitter på könskromosomerna. I sig spelar det inte så stor roll, annat än i hur det nedärvs till nästa generation. Tänk dig att en sjukdomsgen sitter på X-kromosomen. Är denna gen dominant så kommer alla barn som får denna X-kromosom att bli sjuka, för alla människor har åtminstone en X-kromosom. Men tänk om genen sitter på Y-kromosomen då? Kvinnor har ju ingen Y-kromosom, så denna sjukdom skulle endast kunna drabba män.
Det vanligaste fallet för könsbundet nedärvda sjukdomar är ändå att sjukdomen sitter på X-kromosomen, men är recessiv. Så är fallet med exempelvis blödarsjuka eller hemofili.
Däremot, hälften av männen blir sjuka. Eftersom män endast har en X-kromosom kommer en man som får den sjuka X-kromosomen att bli sjuk, fastän allelen är recessiv. Det finns nämligen ingen motsvarande gen i Y-kromosomen som kan köra över den.
Uppgifter:
1. När man undersöker exempelvis nedärvningen av en sjukdom i en hel släkt behöver man ett annat redskap än ett korsningsschema. Man ritar då ett släktträd, och märker ut huruvida individen är sjuk eller frisk.
En fyrkant brukar utmärka en man, en cirkel en kvinna. Är två symboler i kontakt med varandra genom en horisontell linje är de gifta, sitter de fast i varandra genom en vertikal linje + en horisontell är de syskon.
I träd a) ser vi en frisk kvinna och en frisk man som fått tre barn, en flicka och två pojkar. Av pojkarna är en sjuk. Eftersom båda föräldrarna är friska men de ändå fått ett sjukt barn måste sjukdomen vara recessiv, allelen för sjukdomen gömmer sig alltså hos båda föräldrarna, och har råkat komma samman i ett av barnen. Vi kan dock inte veta här om allelen sitter på kromosom 1-22 eller på X-kromosomen. Båda två är möjliga. Rita de olika möjligheterna för korsningschema så ser du att det stämmer.
Förklara vidare träd b) - f). Det kan finnas många alternativ i varje träd.
2.
Kommentarer
Skicka en kommentar